Min lilla Angelica

Tänk, redan åtta år, vad tiden går fort. Du skulle kommit redan sista november men bestämde dig för att stanna en vecka extra. Tredje graviditeten var inte så rolig, det var olika saker som hände, ultraljudet som dom trodde att det var något fel på dig, så vi fick åka till ett annat sjukhus och göra om, då visade det sig att det bara var ultraljudsmaskinen som varit dålig, några veckor efter fick jag en blödning, sjukhus och ultraljud igen, den dagen du skulle födas, ja då låg du på tvären, nytt ultraljud och så den där hemska foglossningen. Gå kunde jag knappt alls fast å andra sidan fick jag ju mycket tid till och ligga i sängen och titta på tv och äta choklad, så det fanns ju positiva saker också ;). Och sen när du föddes, som du skrek, kväll efter kväll, vecka efter vecka, så det var ju igentligen inte så konstigt att man inte mådde så bra några månader senare, och vi bar dig och tröstade och gungade kudde och allt vad vi kunde hitta på men det hjälpte inte speciellt mycket så det var tyvärr en lite jobbig tid för både dig och oss. Sen var du eksembarn och vi smörjde dig många gånger om dagen och när du blev större kom olika allergier och så astman, fast nu har du varit frisk ett bra tag. Och nu går du i ettan och det är full fart på dig. Du älskar att vara ute och hitta på olika saker mitt lilla busfrö och är glad för det mesta. Nu ska jag gå in och pussa dig på kinden och sen ska jag också sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0